Päronpuff

Så vad tar man sig till när hela året sprungit förbi och december plötsligt står för dörren?
Man lär sig äta sushi, bowla dåligt och se på smärtsamt undermåliga filmer. Och firar advent föståss.
Pepparkaksbak och saffranslax frekventerar köket och glögg spetsas på hemmavis (Coops rödvinsglögg (alkoholfri) och en höftad släng vaniljvodka, får starkdrickan att smaka Coca Cola.). Det är fina tider.

Fast... hmm. Nja.
Jag har hakat upp mig på det där med alla ljus och stakar och stjärnor och granar och slingor.  Jag tänker på elen. Antingen har jag blivit en smula domedagsstinn efter att ha läst en kurs i "världen kommer dö and you know it" (även kallad miljökemi) och därför fått för mig att alla bäckar små är breda flodfåror med en strid ström av apokalyptiska profetior, eller så är jag inte bättre än ha blivit pessimist.
Det senare är för tråkigt för att våga tro på, så jag håller mig till apokalysen tills vidare.
I vilket fall som helst har jag svårt att se mening med att låta fönsterbelysning vara tänt om man ändå inte är hemma. Och där med basta.